Juridik


Juridiska frågor om begravning


Det är vanligt att man har juridiska frågor när det kommer till en begravning.


Här går att läsa om flera vanliga frågor som uppstår vid ett möte. Klicka på en av länkarna nedan för att läsa mer om ämnet!


Begravning och gravsättning

  • Begravnings- & krematorietider

    Enligt Begravningslagen ska stoftet efter en avliden kremeras eller begravas inom en månad från dödsdagen. Efter kremering ska askan gravsättas inom ett år. Askan efter en kremerad förvaras hos krematoriet där den avhämtas inför gravsättning av personal från begravningsplatsen eller begravningsbyrån.

  • Plats för gravsättning

    Huvudregeln är att gravsättning ska äga rum på allmän begravningsplats. Regeringen har emellertid gett Länsstyrelserna befogenhet att bevilja tillstånd för gravsättning på annan plats. I Stockholms län gäller för gravsättning i vatten att avståndet till närmaste land inklusive öar ska vara minst 1 000 meter.

  • Begravningsceremonin

    Begravningsakten eller begravningsceremonin är inte reglerad i lag. Det innebär att den kan genomföras på valfri plats. Vanligast är att en begravningsakt äger rum i en kyrka eller ett kapell, men den kan även anordnas på mindre självklara platser såsom i hemmet eller i någon hyrd lokal. En begravningsakt är frivillig. Gravsättning kan ske utan föregående begravningsakt om det är de anhörigas vilja.


    Begravningsceremonin sker endera genom ett trossamfund (ex. Svenska kyrkan) eller så blir den borgerlig. En borgerlig begravningsakt äger rum på annan plats än i en kyrka. Borgerlig officiant och eventuella musiker bekostas av dödsboet.

  • Betalningsansvar

    Begravningsceremonin bekostas av dödsboet. Finns det inte tillgångar som täcker begravningskostnaderna blir beställaren betalningsansvarig. Det gäller därför att beställaren kontrollerar att det finns tillgångar i dödsboet vilka täcker kostnaderna. Finns inga tillgångar träder Socialförvaltningen in och bekostar en värdig begravning enligt fastställda normer. Begravningsbyrån hjälper givetvis till i kontakterna med Socialförvaltningen.


    Finns det tillgångar i boet ska dessa i första hand användas till att betala begravningskostnaderna. Används tillgångarna till att betala annat och det därmed saknas tillgångar för att betala begravningskostnaderna blir beställaren betalningsansvarig.

Begravnings- & kyrkoavgift

  • Begravningsavgift

    Begravningsavgiften tas ut av Skatteverket och är inkomstbaserad. Alla som betalar kommunalskatt betalar också begravningsavgift. Begravningsavgiften ska inte blandas samman med kyrkoavgiften. Den senare betalas bara av medlemmar i godkända trossamfund varav det vanligaste är Svenska kyrkan.


    I begravningsavgiften ingår i huvudsak:


    Kostnadsfri gravplats under 25 år på den ort där den avlidne var folkbokförd.

    Gravsättning inklusive gravöppning, återfyllning och iordningställande av öppnad grav.

    Transporter från det att ansvarig församling eller kommun övertagit ansvaret för stoftet till dess att gravsättning har skett, med undantag av transport för gravsättning utanför församlingens eller kommunens område.

    Kremering.

    Lokal för förvaring och visning av stoftet samt lokal för begravningsceremoni utan religiösa symboler.

  • Kyrkoavgift

    För medlem i Svenska kyrkan är även begravningsgudstjänsten kostnadsfri. Kyrkan tillhandahåller kyrka, präst och organist. Det finns möjlighet att ha en begravningsakt i en kyrka och med en präst som officiant även om den avlidne inte var medlem i Svenska kyrkan. En sådan ceremoni är dock avgiftsbelagd.

Familjejuridik

  • Testamente

    Att upprätta ett testamente förknippas ofta med det egna frånfället, vilket för många kan ge upphov till obehagskänslor. Detta leder ofta i sin tur till att inget testamente blir skrivet. Det kan många gånger vara olyckligt. Få saker kan likt pengar försämra relationer inom en familj eller släkt. Finns ett testamente så är det den avlidnes egna önskemål som framförs och incitamenten till bråk och tvister om arvet kan därmed undvikas.


    Först när du vet varför du ska upprätta ett testamente är det dags att börja tänka på utformningen. Tänk på att ett testamente ska fungera över lång tid. Från upprättandet till det att testamentet ska verkställas kan mycket hända. Vänskapsförhållanden kan förändras och tänkta testamentstagare kan ha avlidit. Finns inget testamente gäller reglerna i ärvdabalken. Vill du inte att de reglerna ska styra arvet efter dig måste du upprätta ett testamente. Kanske vill du fördela ut saker eller tillgångar på ett speciellt sätt. Du kanske vill dela ut delar av arvet efter dig till någon form av välgörenhet eller så vill du helt enkelt bara styra över hur din förmögenhet ska användas efter din död.


    Sambopar har inte arvsrätt efter varandra, så i dessa fall är det verkligen viktigt att man upprättar testamenten. Har man gemensamma barn ärver de allt enligt ärvdabalken, men kan frivilligt kan gå med på att avvakta med arvet till förmån för överlevande förälder. Det förfaringssättet är inte ovanligt. Har sambopar inga gemensamma barn tillfaller arvet efter den avlidne dennes barn, föräldrar, syskon eller syskonbarn och i sämsta fall Allmänna arvsfonden medan sambon blir utan del i arvet.


    Många lever idag i ett nytt förhållande, men där det finns barn från tidigare förhållanden, så kallade särkullbarn. I dessa fall kan det vara lämpligt att upprätta ett testamente för att exempelvis inte den nya partnern ska bli tvingad att lämna det gemensamma boendet eller på annat sätt drabbas ekonomiskt med anledning av att särkullbarnen ska få ut sin arvslott.


    Det finns många och goda anledningar till att upprätta ett testamente.


    Testamentsförvaring

    Sankt Eriks Begravningsbyrå erbjuder testamentesförvaring. Testamentesförvaring sker genom att ett upprättat testamente förvaras i kassaskåp. Med jämna mellanrum görs en körning mot Skatteverkets SPAR-register för att kontrollera om testator är avliden. Är testator avliden kontaktas testamentsexekutor, bouppteckningsman eller testamentstagare för överlämnande av testamentet.

  • Bouppteckning

    En bouppteckning skall förrättas inom tre månader efter dödsdagen och därefter har man en månad på sig att färdigställa bouppteckningen innan inlämning sker till Skatteverket.


    Anstånd med förrättandet av bouppteckning kan medges av skattemyndigheten efter ansökan, vilken skall ha inkommit till skattemyndigheten inom tre månader från dödsdagen.


    Bouppteckning behöver inte göras om tillgångarna i boet inte räcker till annat än begravningskostnaderna och därmed sammanhängande kostnader. I stället skall det göras en dödsboanmälan, vilken upprättas av stadsdelsförvaltning eller kommun.


    Om boet visar brist är det viktigt att betalning sker i rätt ordning så att inte någon fordringsägare gynnas på en annan fordringsägares bekostnad. Avvakta med betalning av räkningar om osäkerhet råder om dödsboets ekonomi.


    På skatteverkets hemsida - bouppteckningar - finns såväl informationsbroschyr som den av Skattemyndigheten föreslagna utformade blanketten.

  • Arvskifte

    Ett arvskifte är ett civilrättsligt skriftligt avtal mellan arvsberättigade personer enligt bouppteckningen. Ska det göras en bodelning äger den rum innan resterande tillgångar skiftas. Arvet fördelas såsom arvingarna kommer överens. I de flesta fall är det en enkel procedur och ska inte behöva kosta en förmögenhet att få utförd.


    I de fall arvsberättigade personer inte kan komma överens om hur arvet ska fördelas, så kan någon av parterna ansöka om en skiftesman hos tingsrätten. Denna förordnar då en ”lämplig” jurist för ändamålet. En skiftesman är som regel mycket kostsam. Denne fakturerar dödsboet löpande och det har hänt fler än en gång att skiftesmannen tillskansar sig hela arvet. 


    På Sankt Eriks Begravningsbyrå redogör vi för vad lagen säger. Även om arvskiftet är en rent civilrättslig uppgörelse, så finns det lagar att ta hänsyn till. Vid meningsskiljaktigheter diskuterar vi med arvtagarna och det har alltid löst sig utan skiftesman. 


  • Vita arkivet

    Vita arkivet, som en persons önskemål inför den egna begravningen kommit att kallas, är ett dokument där man framför sina önskemål inför den egna hädangången. Det underlättar för anhöriga om det finns ett dokument att stödja sig på vid beställning av begravning. Juridiskt sett är det ett dokument man ska följa i möjligaste mån, men det finns inget tvång. Anhöriga kan göra avsteg avseende mycket i dokumentet, men önskan om gravplats och skick bör efterföljas.

Share by: